Morrn!
Just nu så snurrar allt som en karusell i skallen, och har gjort det ett tag..
Jag vet inte varför det är ju inte mer kaos än vanligt..
Jag kanske jobbar lite för mycket och har för mycket ansvar från andra håll så jag känner mig lite överbelastad...
Pollen har ju dragit igång nu, så näsan är super täppt och halsen svälld, ögonen rinner och kroppen kliar....
/Nyser/snorar/kliar/Nyser/snorar/kliar/Nyser/snorar/kliar
________________
M mår inge bra och då ringder M till mig, och jag har redan så mycket annat i skallen och försöka höra vad hon säger och ge goda råd.
Sen har vi ju stackars lille bror som jag än inte hunnit hem till..
Han fyllde år i söndags och idag är det ONSDAG... vilken syster gör så mot sin bror??
Ingen på jobbet kan ställa upp och hjälpa mig med något av mina kvällspass så får jag gå och må dåligt och gräva ner mig djupare i mina tankar och samvete..
Orkar inte det mer!!
Och jag tror det värsta kom igår när jag prata med mamma och hon sa att Robin var ledsen att ajg inte varit där....:'(
_________________
Sen är det någon jä*la gubbe som har en stor/fet svart hund som påstår att
MIN HUND JAGAR BARN I PARKEN OCH DET HADE HAN MINSANN SETT MED EGNA ÖGON OCH ÄR AGGRESIV MOT ANDRA HUNDAR OCH VISAR AGGRESIVITET MOT MÄNNISKOR!!!
Ni som vet vem Salimon är, ni vet att han inte skulle göra en fluga illa!!
Det sårar mig nå oerhört att någon säger att han är elak......
Det börja med att salimon var lös(jag vet att det är koppeltvång) men jag hade han lös och satt i parken och njöt av vårsolen, då kommer den här gubben som pratar illa om salimon och salimon springer ju fram så han lättar på kopplet till sin stora hund(STOR JÄMFÖRT MED SALIMON) och han låter dom hälsa sen drar han sin hund mot sig så den ställer sig på bakbenen och dom flyger ihop och jag springer dit(det avr en bit bort) och jag kommer fram och ber så hemskt mycket om ursäkt och jag får höra både kränkande ord om min hund och mig personligen...
Jag vet att jag gjort fel och ber om ursäkt ännu en gång..
Sätter på salimon kopplet och sätter mig igen sen kommer gubben tillbaka UTAN hund och tjafsar vidare och vi blir riktigt osams.
Och bara förra veckan möter vi en tant med en jack russel som salimon tidigare hälsat på och hon vet att han är snäll då kommer gubben med stora hunden bakom mig och när han möter tanten så hör man honom säga: Den där hunden är livsfarlig, den biter andra hundar.. Han bet min hund!!!(skriker så jag ska höra)
Men åter igen, jag vet att jag gjort fel som hade honom lös, men i det här fallet skulle han släppt sin hund ist för att dragit den längre och längre upp på bakbenen och hänga den i kopplet i sin hand....
MIN HUND ÄR INTE FARLIG!!!!
Och nu när jag är ute med honom känner jag en oro känsla när jag möter hundar och tankarna går fram och tillbaka..
undra hur många som "hört" att han är farlig
undra hur många som såg dom åka ihop och fick fel uppfattning
undra hur många som kommer vara rädda för honom nu
undra hur många som inte kommer att hälsa på mig när man möts
.......
En tant VET jag har hört det coh hon går en annan väg när jag kommer efter vägen :'(
Hade salimon varit aggressiv så hade jag inte haft honom kvar.
Det är ju en plåga hos honom att alltid vara (rädd-osäker-nervös)
Då borde han ist få komma till någon som kan lugna honom i det, men nu är det ju inte så. Han är social och snäll men det är ju deras natur- att är en hund aggressiv så blir den andra det med...
ELLER??
//Emelie\\
